Välkommen till…

Röntgen Världen

Röntgen Helsingborg har här sin webbplats för nätbaserad information.

Våra sidor ska fungera som allmän information om röntgen och de undersökningar man gör på en röntgenavdelning och interventionell enhet idag. Informationen här är för såväl allmänheten, patienter, personal inom en radiologisk enhet eller vårdpersonal utom och inom specialistvården.
Vi anser att denna webbplats utgör ett mycket viktigt verktyg i vårt vårdarbete där patienten hela tiden ska befinna sig i centrum. Vår avsikt här är att kunna förmedla information på ett sätt som du som mottagare ska kunna tillägna dig och ha nytta av i ditt arbete inom vården eller inför eller efter ditt besök hos doktorn.

Låt oss på ett enkelt sätt för dig som lekman eller inom någon vårdprofession förklara vad röntgen är, vad vi gör, hur, när och varför man röntgar och gör ditten och datten….

Välkommen

Har du en fråga… har vi troligen redan ett svar till dig.

Fråga Röntgendoktorn

Som patient har man alltid en mängd frågor som inte blir besvarade.
Det är viktigt att man som patient får svar och förklaring på de frågor och funderingar man har för att kunna sätta sig in i sin egen situation. Det kan vara svårt att ta till sig ny och mycket information som delges vid ett ofta kortvarigt besök hos sin doktor eller vid en röntgenundersökning.
Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen har man som patient rätt att få begriplig information från vårdgivare. Man har rätt att ställa krav på bra information som man som patient förstår.

Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Fråga Röntgendoktorn

Vi delar gärna med oss av vår erfarenhet…

Kunskap

Flertalet metoder där röntgen ingår är så pass komplexa i utförande och materialhantering att en omfattande beskrivning av förfarandet behövs för att upprätthålla en hög kompetens hos utförare och vårdgivare.
Som medarbetare på en röntgen- eller interventionsenhet ger vi dig information och undervisar vi dig i metoder för olika undersökningar och interventioner.
Vi har information om ultraljud, material, handhavandet, omvårdnad, teknik, mm.
Det enda vi inte kan påverka här är ditt handlag för detta. Men…

Kunskap och erfarenhet ger färdighet!

Kunskap

Ultraljudsutbildningen om Helsingborgsmetoden, mfl. hittar du [här] under en äldre webbplats ett tag till….

Titta på bilder vi tar…

Bildarkiv

Låt oss visa dig vad det är för bilder vi tar.
Vi har samlat ihop ett antal mer eller mindre originella bilder som vi tagit under årens lopp.
Det stora flertalet bilder vi brukar ta utgörs inte av sådana som vi visar här.
Du kan besöka vårt äldre bildarkiv där vi lagt ut hela serier från CT- och MR-undersökningar, material såväl ny som gammal, mm. Dvs mer seriösa bilder…. (!?)

Klicka på bilderna nedan för mer originella bilder och knappen under för äldre seriösa bilder.

ÄLDRE bildarkiv

Virtual tour

Gör ett besök på vår virtuella Röntgenavdelning.
Titta in på våra vanligaste undersökningsrum och se vilka fantastiska maskiner som finns där och vad dom används till.

Kom in och snurra runt på våra rum.

info image

Virtual tour

FAQ

Flertalet frågor till oss rör ofta samma ämne och får ett liknande svar.
Vi har här ställt samman ett litet fåtal de vanligaste frågorna vi fått under vår stora webbplats för Rådgivning.

Är röntgen farligt?

Risken man löper då man utsätts för joniserande strålning (t.ex. röntgenstrålning) är en något förhöjd risk att i framtiden drabbas av en cancersjukdom. Riskökningen är dock väldigt liten. Eftersom det trots allt finns en liten risk med att använda röntgenstrålar är användningen reglerad i strålskyddslagen och i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter. För att få lov att bestråla en patient måste man kunna motivera bestrålningen. Detta innebär att det ska vara bättre för patienten att till exempel göra en röntgenundersökningen jämfört med att låta bli. Det finns ju också en risk om man inte gör en röntgenundersökning, man kanske missar en allvarlig sjukdom.

Det är alltid svårt att ge siffror på hur stor en risk är. Den ena röntgenundersökningen är inte den andra lik, och stråldosens storlek beror på många faktorer. Som en grov riskuppskattning kan man dock jämföra röntgenundersökningar med till exempel rökning. En skiktröntgen (datortomografi) motsvarar ungefär samma risk som att röka under några veckors tid (10 till 20 paket cigaretter).

Påverkas fertilitet i framtiden hos barn som genomgår röntgen?

Inga problem, det finns ingen risk för nedsatt fertilitet. Det finns heller ingen risk att din sons barn kommer att drabbas negativt. Förr trodde man att det fanns risk för så kallade ärftliga skador, men numera anser man att dessa inte föreligger vid de stråldoser som förekommer vid röntgenundersökningar.
Att man använder testikelskydd är för att minimera risken för testikelcancer. Även utan skydd är dock denna risk väldigt liten. Vid många röntgenundersökningar kan man inte använda testikelskydd då de stör undersökningen. I dessa fall röntgar man utan skydd eftersom risken trots allt är så liten.

Graviditet och röntgen?

Fostret under graviditeten är känsligast för strålning efter vecka 8. Då ska man helst hålla sig helt borta från strålning. Nu är det ju så att den strålning du får vid denna undersökning (det är förmodligen en sk. MUCG din dotter ska göra?) är försumbar men dock.
Ska du vara med får du ha blyförkläde på dig. Du kan även få ett mobilt externt blyskydd som extra skydd inne på rummet vid exponering. Ytterligare skydd är att ta ett eller några steg bakåt vid själva exponeringen. För varje meter bort från strålningen du kommer blir strålningen 4ggr svagare.
Hur som helst bör förälder vara med sitt barn vid olika undersökningar. Det mår barnet absolut bäst av!
Men… det är mycket upp till den personal som gör undersökningen som bestämmer proceduren.

Röntgen vid amning?

Vanlig mammografi görs med hjälp av röntgenstrålar. Dessa röntgenstrålar finns bara då röntgenapparaten tar bilden. När exponeringen är klar stängs strålarna av och all strålning är borta. På samma sätt som ljuset från en glödlampa som försvinner då man släcker lampan.
Modersmjölken tar inte skada av röntgenstrålarna.

Kan man undersökas med MR fast graviditet?

Ja. Dock finns det röntgenavdelningar i Sverige som har som policy att inte undersöka gravida med MR. Forskningen kring graviditet och MR vad avser ev. omedelbara elller långsiktiga skador är fortfarande begränsat då MR trots allt inte funnits så länge som generell diagnostisk metod. Det man tror idag främst kan påverka fostret är de höga smällar som MR-maskinen genererar vid undersökningen. Man brukar även vara restriktiv med att ge kontrast till gravida.

Får man ha slöja vid MR?

Personalen på sjukhus kan i princip kräva vad som helst av dig inför en specifik undersökning eller behandling. Ofta krävs vissa förberedelser eller åtgärder för att erhålla en säker undersökning som ger en tillfredsställande diagnostik.
Följer man inte de åtagande som sjukvårdspersonal menar att man måste följa så finns risk för att undersökningen eller behandlingen inte blir av.
Att man som patient byter om till sjukhuskläder i samband med tex. en MR-undersökning är för att på ett enkelt sätt minimera risker för att de egna kläder innehåller metall i form av tex. knappar, nitar, dekorationsstråd, färgtryck, mm.
Du bör kunna ha på dig vissa kläder, så som slöja, så länge den inte innehåller material som kan ge störningar i bilderna typ metalltrådar, pärlor, dekoration med metall, tryckta färgmönster, mm. Du får givetvis inte heller ha några spännen eller klämmor under slöjan som fäster i håret.
Många sjukhus kan idag erbjuda en slöja som patientklädsel.

Kan man dricka alkohol efter man fått jodkontrasten?

Jodkontrast påverkar alltid njurarna på något sätt genom att kontrast i blodbanorna utsöndras just via njurarna.
Njurarnas ”glomerulära” filtrering (utsöndring av oönskade ämnen) påverkas av jodkontrast och brukar vara ”sämst” vid dag 2-4 för att därefter normalt inom någon vecka återgå till status quo.
Detta gäller då även den 10% av alkoholen som inte levern tar hand om utan normalt sett utsöndras via njurarna. För att hjälpa njurens filtration och utsöndring (urinbildning) av bla. kontrast brukar vi rekommendera patienten att dricka mycket (ej alkohol!) vilket då ökar utsöndringen och förkortar tiden kontrasten har kontakt med njurvävnaden.
Alkohol hämmar bla. ADH-hormon i blodet vilket leder till en ökad urinproduktion efter alkoholintaget. Denna överproduktion av urin som lämnar kroppen kan senare ev. ha en uttorkande effekt på kroppen och därvid sämre utsöndring av resterande kontrast i blodet pga minskad urinproduktion.
Om inte patienten redan innan kontrasttillförseln, har någon form av njursvikt, vilket då ökar omsorgen av njurarna mångfallt, torde (teoretiskt) måttlig alkoholintag efteråt inte ha någon större betydelse för personer med friska njurar.
Men trots allt avråder vi till någon alkoholintag direkt efter en kontrastundersökning då vi har väldigt liten information och det finns ytterst liten (obefintlig) forskning om jodkontrast och alkohols påverkan på njurar och kropp efter en kontrastinjektion i blodet.

Varför får man en värmekänsla av kontrastmedel?

Den exakta fysiologiska orsaken till denna värmekänsla i kroppen vet man inte men det finns en teori och konklusion.
Vissa kontrastsorter (Omnipaque) är lätt hypertona vilket betyder att dom har något högre osmolalitet mot blodplasma. Denna högre halt av saltpartiklar (osmolalitet) i kontrastmedlet medför att vätska dras från extracellulära vävnad ut till blodbanorna vilket medför en vasodilatation (kärlvidgning) genom en ökning av plasmavolymen. Äldre typer av kontrastmedel med högre osmolaritet kunde resultera i en volymökning av plasman på 20-30%.
Vid injektionen av en större bolusdos (lätt) hyperton jodkontrast kan detta medföra en viss värmekänsla eller ibland smärta när blodkärlen vidgas. Tiden för en normalisering av plasmavolymen kan vara 15-30min.
Lågosmolära kontrastsorter (Visipaque) som är helt isoton mot blodplasma medför oftast inte denna värmekänsla som riskerar att patienten rör sig omedvetet vid kontrastinjektionen pga. värmekänslan vilket då kan medföra rörelseartefakter i bildmaterialet.
Graden av värmekänsla i olika kroppsdelar beror således mycket på om kontrasten är hyperton men även mängden kontrast som injiceras samt koncentrationen av jod i kontrastvätskan.
Många känner av en värmekänsla vid en kontrastinjektion men inte så att dom upplever allt för mycket obehag av denna värmekänsla.
Nu kommer säkert en fråga varför man då inte alltid använder lågosmolär kontrastmedel? Anledningen är ekonomisk då det är dyrare att köpa in dessa lågosmolära kontrastmedel. Med tanke på de MYCKET stora volymer kontrastmedel som går åt idag på landets CT-enheter blir detta en mycket stor sammanlagd kostnad.

Varför blodprov, längd och vikt inför CT-undersökning?

Om man ska genomgå en undersökning med datortomografi (CT) där kontrastmedel (jod) ska eller antas ska injiceras i blodet måste ett blodvärde (kreatinin) på njurarnas funktion och kondition tas innan undersökningen.
Detta för att avgöra njurarnas kapacitet att utsöndra kontrasten efter undersökningen. Dvs. du kissar ut kontrastmedlet efteråt. Det är därför viktigt att dricka mycket efter en undersökning med kontrast till blodet för att kissa ut denna.
Med hjälp av kreatininvärdet, längd och vikt får man fram ett siffervärde (GFR-värde) som avgör om samt hur mycket kontrast man kan/ska ge vid undersökning med CT’n av olika organ i kroppen (lungor, buk, njurar, etc).
Får man ett lågt GFR-värde (<50) kan man överväga att injicera mindre kontrast eller göra undersökningen helt utan kontrastmedel för att ”skona” njurarna. Man bör även överväga att göra undersökningen med annan teknik (ultraljud, MR, etc.), utan behov av kontrastinjektion, om sådan alternativ finnes.
Normalt sett vill vi att detta blodprov ska vara aktuellt och därför taget tätt inpå undersökningsdagen. 3 månader gammalt prov brukar vi accepterar om inte patienten är diabetiker eller har känd dålig njurfunktion där provet då får vara högsta 1 vecka gammalt. Vid akuta undersökningar ska detta prov vara taget samma dag.

Hur snabbt verkar en rotblockad?

Om injektionen av den blandning av lokalbedövning och kortisonpreparat, som man vanligtvis använder, hamnar på avsedd plats vid nervroten brukar den smärtstillande effekten komma omedelbart…. mer eller mindre.
Det är effekten av lokalbedövningsmedlet som då ger denna snabba effekt och en antydan om att även kortisonpreparatet (långtidsverkande prednisolonderivat) kommer att ha en bra effekt.
Vi har haft patienter som med mycket svår smärta, mer eller mindre, har lyfts upp på undersökningsbordet för att efteråt själv hoppa ner från bordet och promenerat ut därifrån utan värk.
Patienten brukar uppleva att värken kommer tillbaka efter någon eller några timmar efter injektionen. Anledningen till detta är att lokalbedövningsmedlet slutat verka och den effekt som kortisonet ger på inflammationen kring nervroten inte hunnit ge någon märkbar effekt än. Detta uppehåll i smärtlindringen kan vara 2-4 dagar.
Vi har givetvis även patienter (fåtal) där denna behandling efteråt inte ger någon märkbar effekt.

Jag har svårt att dricka laxermedel då jag kräks hela tiden?

Försök att smaksätta laxermedlet med t.ex. liten mängd saft om du tycker den smakar vedervärdigt.
Kyl ”drinken” innan. Drick sedan den angivna mängden i mindre klunkar under en tid av 30-40 minuter. Kräks du fortfarande då upp det mesta av laxermedlet ska du kontakta aktuell röntgenklinik för ev. byta sort av laxermedel.

Ska jag ändra min medicinering för diabetes då jag fastar?

Det viktigaste är att du har diskuterat detta med din egen doktor eller diabetessköterska som handhar din diabetesbehandling. Det är viktigt att ha kontroll på ditt blodsockervärde under tiden du fastar för att du ska må bra. Om jod-kontrastmedel för blodet ska användas finns även vissa restriktioner mot medicinering med tabletter som innehåller Metformin. Denna medicinering ska då vara utsatt innan undersökningen. Likaså skall denna medicinering med Metformin inte påbörjas igen förrän 48 timmar efter undersökningen. Även ett blodprov för att visa njurens funktion ska vara taget innan medicineringen startar på nytt. Detta handhas av din diabetessköterska eller på din Vårdcentral dit du brukar gå.
Du bör även hela tiden ha tillgång till något sött (Druvsocker, etc.) ifall ditt blodsockervärde sjunker för mycket.

Se vår Rådgivning för fler frågor och svar.

Fråga Röntgendoktorn

Röntgen Världen på webben

Denna webbplats är portal för våra olika delar av information på Internet.
Vi använder webben för information och vägledning för såväl vårdpersonal och patienter som för en vetgirig allmänhet.
Vi anser att denna webbplats utgör ett mycket viktigt verktyg i vårt vårdarbete där patienten hela tiden befinner sig i centrum för det uppdrag vi har och för det arbete vi utför.
I vår funktion som vårdpersonal på en röntgenavdelning samt angioenhet sedan lååång tid tillbaka anser vi oss ha bra kompetens för att kunna dela med oss av vår kunskap till dig här och nu.

Röntgen Helsingborg har sedan 1998 haft olika webbbaserade projekt som till stora delar fortfarande är tillgängliga för gemene man.

Mer om oss

Våra webbplatser

Fråga Röntgendoktorn 1999-2023
Anatomi äldre 2012-2014
Bildarkiv äldre 2005-2009
Metodbok äldre 2012-2017/2024

Våra äldre webbplatser uppdateras inte längre!
Vi kan inte garantera att informationen här
överensstämmer med dagens praxis och pm.

Röntgen på Internet

För dig som har ett enormt stort intresse av allt som har med sjukvård och röntgen att göra har vi här samlat några bra länkar där du kan fördjupa dig i det senaste nytt inom röntgen och annan vård.

Dagens Medicin om Röntgen
Läkartidningen om Röntgen
Strålsäkerhetsmyndigheten om Strålning i vården
Vårdfokus om Röntgen